Min älskade syster och Joakims bebis är nu en ängel i himmlen.
En ängel till låns, och saknaden och sorgen är så stor!
Jag vet så väl hur dom har det och vad dom går igenom och det är sådan smärta, man skulle kunna göra vad som helst för att slippa den smärtan.
Men dom har varandra och de andra barnen så dom kommer att klara det, jag vet att ni gör det, gjorde jag det på egna ben så kan ni klara det tillsammans!

Jag mår inte alls bra just nu över detta, det går bra när man har något att göra, men nu när man är själv så bryter jag ihop totalt, det är så hemskt allt ihop.
Sånt här borde inte få hända!

Usch jag vet inte vad jag ska skriva, kände bara att jag behövde skriva nått!