Dop med en twist

Söndagen den 9 mars, det var dagen för Kaspers dop!
Började med stress, stress, stress. Jag tog med mig barnen och åkte och hämtade syster Sara, och vi fortsatte till St Johannes församlingshem i Habo, där satte vi igång och duka, och så fint det blev, tack för hjälpen!
Och sen fixade Sara mitt hår, hon sminkade sig, vi fixade det sista och hann att andas en stund innan vi åkte vidare till Habo kyrka
 
Vackra Habo kyrka, med sol dagen till ära
 
Vi gick in i kyrkan, försvann upp i ett litet rum där vi även mötte upp Fien, vi svirade om och sen gick vi ner, ställde oss bakom de stänga dörrarna, kyrkklockorna började ringa och bröllopsmarschen började spelas och dörrarna öppnades

På väg in till folks förvånade ansiktsuttryck
 
Vigselakten började och behöver jag säga att vi va nervösa? skakade som bara den, munnen och läpparna var så otroligt torra så jag trodde man kunde se hur det dammade från munnen! ;)
 
Vigseln har börjat
 
Världens finaste och duktigaste prinsessan i världen <3
Kan säga att de va en riktigt häftig känsla, att få gå in där med en fin vit klänning, med min fina familj vid min sida och världens bästa kompis precis bakom, och ingen hade en aning om vad som skulle komma!
 
Syrran var en av dom med tårar i ögonen, så lurad hon blev när hon stod och sa att hon har dukat på flera bröllop och längtar efter att få göra det igen, och så är det precis vad hon gör, och hon fick stå och fixa sin systers bröllopsfrisyr utan att ha en aning, älskar dig min fina syster <3
 
 
Vinkar till Meja som hellre ville sitta hos moster <3
 

När vi hade sagt ja, våra löften och fått pussats så övergick vigseln till huvudnumret, till Kaspers dop.
Och han var så otroligt duktig. Han sa inte så mycket, kollade på allt och alla och var nöjd med livet, skrattade och såg mest förvånad ut när han fick vatten på huvudet :)
 
 
Bästa fadder Sara
 
Dags för en flygtur
Hela gänget förutom lilla prinsessan <3
 Vi två, älskar dig så mycket <3
 
Efter kyrkan och alla kramar, gratulationer, arga blickar osv så åkte vi tillbaka till St Johannes där det fick bli smörgåstårta, fika, paketöppning och bara få umgås med alla fina i familjen och vänner!
Tack till alla som gjorde våran och Kaspers dag oförglömlig, hoppas att chocken har lagt sig något :)

4 månader!

Idag är min lille tjockekorv hela 4 månader, förstår inte vart tiden tar vägen!?
Han är en glad kille för det mesta, han ha börjat sova hela nätterna nu :) så skönt!
Tyvärr så är hans storasyster inte alltid lika duktig på det..:/
Han ha börjat få smaka lite på mat, och igår köpte jag första burken- mangopuré, så tänkte han skulle få smaka på den idag, måste ju fira denna stora dag :)
 
Vill bara passa på att säga TACK för allt stöttande efter mitt föregående inlägg! Ni är underbara!
 

Som att ligga ner och fortsätta bli slagen

När man redan mår dåligt och inte vet vart man ska ta vägen
När botten är nådd och man förstår att det inte funkar längre
När allt är en börd
När varje liten sak under dagen är som att springa ett maraton, man är inte särskilt peppad för att springa maraton varje dag, flera gånger om dagen, att bara tänka tanken på att behöva gå upp ur sängen, ta en dusch, ta på sig kläder, laga mat, äta- vad är äta för nått? Då är det inte roligt längre.
När man inte har några bra känslor, ingenting att se fram emot, inget att glädjas åt.
Men hallå, jag har ju precis fått mitt andra barn, jag ska ju må hur bra som helst, jag har två underbart fina barn som jag älskar mest av allt på hela jorden, jag borde vara i en lyckobubbla utan dess like, men tredagarsgråten höll i sig allt för länge.
När man sitter där, när man känner att man redan är så långt ner på botten, under botten- avgrunden, då kommer det- Du har en förlossningsdepression, du är deprimerad!
Att höra dom orden, de gör så ont, jag visste djupt där inne att så förmodligen är fallet, men att få det sådär, slängt rakt i ansiktet, det gör så ont!
Varför jag? varför just jag? det här händer inte mig, det händer andra, inte mig- fanfanfan!
 
Det har gått ca 3 månader sen jag fick beskedet, en lång resa, en jobbig resa med små små steg åt rätt riktning, idag mår jag bättre, men det är fortfarande inte helt bra, men jag är på rätt väg.
Jag ser glädjande saker i vardagen, varje moment varje dag är inte maratonlopp längre, nu är det bara små 400 meters lopp, dom är ansträngande men uthärdliga, men det blir många lopp på en dag, men desto mer man tränar desto lättare blir det att ta hand om dom.
Hade jag inte själv den där dagen för 3 månader insett att det inte funkar längre, inte sökt hjälp så vet jag inte vart jag skulle varit i livet idag, jag har en känsla- en dålig känsla av att det skulle sett mycket annorlunda ut.
 
Jag har fått en sådan otrolig hjälp, både professionell hjälp, men det som hjälpt mig mest är Micke, min syster och min familj, utan er hade det här aldrig gått, ni har funnits där för mig totalt, hjälpt mig, stöttat mig, tagit hand om barnen, kommit och lagat mat, bjudit mig på mat, bara låtit mig vara och låtit mig få gråta, låtit mig skratta, ja man måste få skratta även om man mår dåligt.
Ni är mitt allt och jag kommer aldrig kunna tacka er nog <3
 
Jag vågade ta hjälp, och jag hoppas att andra också gör det om man hamnar i en sådan här situation vilket jag verkligen inte önskar någon, inte ens min värsta fiende!
Nu ska jag fortsätta att kämpa mig tillbaka, och jag ber om ursäkt till alla för att jag varit så "borta" den senaste tiden, och jag vill även säga att detta är inte någon tyck synd om mig grej, jag skriver detta för att lätta mitt hjärta, att skriva om det känns som att jag kan gå vidare, att jag ska kunna släppa taget lite till, att kunna må bättre, och om det är någon som läser detta som inte mår bra, så vet du att du inte är ensam!
Kom ihåg- ensam är inte stark!

2 veckor

Idag är våran lille Kasper redan två veckor, jösses så tiden går!
Han är en snäll liten pojk, sover mest, och äter såklart, så fin är han, så glad över att jag fått två så fina barn, en prinsessa och en prins! <3
 
Kanske ska berätta lite hur det gick till dagen då allt började, söndagen den 6 oktober, det var som vilken dag som helst, jag och Meja var och handlade på dagen, annars tog vi det mest lugnt, på kvällen hade vi ätit stuvade makaroner och stekt falukorv, och när jag ställde mig upp för att plocka undan disken så känner jag hur det börjar rinna, och tänkte "oh herregud, nu gick vattnet", då var klockan ca 19, så helt plötsligt blev det fart på oss, ringde förlossningen, väskor packades, mamma och pappa ringdes och vi åkte till dom och lämnade Meja och Rocky, vidare mot förlossningen för ctg och undersökning om vattnet gått, vilket det inte hade, utan det var enligt dom bara slemproppen..(i väldigt stora och vattniga mängder, med lite blod i), vi blev då hemskickade med orden, "äsch du har en vecka på dig och sen blir du ju igångsatt om det inte händer något", behöver jag säga hur ledsen och besviken jag var just då!? Tårarna forsade och forsade hela tiden, så va bara att åka och hämta hem prinsessan och Rocky igen, jag gick direkt och la mig för att sova för jag ville bara att dagen skulle ta slut, och då va klockan ca 22, och då fick jag helt plötsligt skitont, tog Alvedon och la värmekudden på magen, men det hjälpte inte det minsta, och började kolla klockan, värkar med ca 5-7 minuters mellanrum, ibland tätare tom!
Micke hade vart uppe och kollat till mig precis när jag la mig och då sa jag att de va lugnt, sen kom han väl upp 20 minuter senare och då hade jag så jäkla ont och sa att det är dags att ringa mamma och pappa och be dom komma hem till oss.
 
00,22 blev vi inskrivna på förlossningen, hade då täta värkar, typ konstanta värkar, och var öppen 4 cm, efter en CTG-kurva så fick vi komma in på förlossningsrum och lustgasen fick bli min vän, fast jag inte ens tycker om den egentligen, bad om eda med en gång men den hann aldrig att läggas för det, klockan 03.45 så var det dags att börja krysta, och 04.03 så kom världens finaste pojk ut, 5230 gram och 56 cm lång!
 
Så ca 6 timmar från första värk, och 3 timmar och 40 minuter efter vi kom in på förlossningen så var Kasper ute, gick något snabbare än vad det gjorde med Meja då det tog 24,5 timme från vattnet gick och ca 17 timmar från första värk!
Det var intensivt, men ändå så har jag en bättre upplevelse av förlossningen denna gången, jag får inte samma panik när jag tänker tillbaka på den som jag gjorde efter förlossningen med Meja, så skönt!
 
Vadslagningen får denna gången vinnas av Maria Lindén, som hade rätt på kön och va närmast på vikt och längd, alla var väldigt långt ifrån på rätt datum, bf+10 kom han på!
 
Nehe, då få va allt för idag!

Övertid

September är slut..nu går vi på övertid!
I slutet av nästa vecka ha vi iaf vår bebis hos oss, men hoppas det blir innan det..
Varje sekund, varje minut, varje timme, varje dag känns som en evighet..
Och inatt ha jag sovit skitdåligt, så en smörgås till sen blir det god natt!

Sista september

Kom ihåg det som igår när vi gick in i septembermånad, månaden då vårt andra barn skulle komma till oss, varje dag ha jag gått och väntat på något tecken om att det ska sätta igång, väntat på att få träffa vår lilla skatt..
Och nu är det sista september, och fortfarande ingen bebis i sikte, händer det inte mirakel så lär det inte bli någon septemberbebis, utan en oktoberbebis, besviken är ordet! Varför kan den inte förstå att jag längtar, att vi längtar efter den nu och bara vill ha den i våra famnar och mysa och veta vem det är som gömt sig där inne i 9 månader, vems fötter det är som sparkar på mina revben, vems rumpa det är som gör en stor kula på magen, vem det är som älskar att slå emot min kisseblåsa...men den som väntar på nått gott...!
 
Idag ska jag till barnmorskan igen, för att kolla blodtryck och grejer, va ju bättre i fredags, så få hoppas att det håller sig så idag med!
 
Meja, leker för fullt här bredvid, bjudit mig på kaffe och bullar i plastklossar, det är det bästa :) Man blir inte mätt eller tjock av dom bullarna heller så det är perfekt :)
 
Igår blev det en sväng till Ikea där vi mötte upp Sara, Joakim och Max för lunch, sen gick vi och kikade lite innan vi åkte hem till dom för en fika, kanelbullar från Ikea..sen på kvällen tittade vi på en konstig svensk film, "Inga fler mord", men nee den va inget att ha!
 
Funderar på om man kanske skulle ta och baka lite, måste göra nått i väntan på att åka till bm, ska inte vara där förrens klockan 14, seg tid!

Söndag!

Ännu en natt har gått och en ny dag är här, men ingen bebis i sikte, verkar som att den har det väldigt bra där inne, pluttunge kom ut nu!
 
Igår så va det en lugn lördag, började med lite sovmorgon, tog det lugnt, somnade en timme efter lunch, fortsatte att ta det lugnt, gick sedan på en liten promenad, va ju tvungen att få lite frisk luft, vi såg kräftor i ån för första gången! Inte illa ;)
Sen blev det hockey på tv..hmm..jaa..den va ju spännande, eller kanske inte så!
Och sen blev det lite tv-tittande och massa godis!
 
Natten har jag väl inte sovit särskilt bra, som vanligt..sovit någon timme här och någon timme där..lite trött på det här att inte få sova hela nätter, och jag vet att det kommer dröja måååånga nätter till innan jag får göra det!

När kommer bebisen- vadslagning!

På "begäran" av min goda vän Maria så ska vi nu ha lite vadslagning,
1, När kommer bebis!?
2, vad är det för kön!?
3, Hur lång och hur mycket väger den!?
 
Kan säga att Meja kom på bf+2, alltså i vecka 40+1, hon var 52 cm lång och vägde 4250 gram.
Vecka 39+0, för några dagar sen ;)
 
Så kom igen, gissa på!

Ensiffrigt

Nu är det ensiffrigt till bebis är beräknad, helt sjukt va man kan va så inställd på ett datum..Meja kom 2 dagar efter bf, undra om denna bebis kommer följa sin systers fotspår eller va ännu värre eller om den kommer att komma tidigare..!? Lilla skatt kom ut nu!
 
 
Idag blir det en lugn dag här i Hålan, har inte ork till att göra något annat och är man gravid så få man unna sig en lugn dag!
Det är det jag hade idag..!

Ont ont ont

Ska börja med att klaga lite, jag har ont precis överallt i min kropp..eller nja nästan överallt, i höfter, svanken, benen, nedre magen, ryggen..Är så himla trött på detta, den enda smärtan jag vill känna nu är den man har för att man föder barn!
Inte rättvist att man inte ska få bra och kunna ladda ordentligt innan man ska föda, utan varje steg gör ont, vända sig i sängen är ett helvete rent ut sagt som gör att man nästan börjar gråta varje gång..
Och sen efter förlossningen kommer man också ha ont, så jag vet att jag ha några veckor till med olika sorters smärta..!
Idag va jag på elgiganten åt min sambo för att köpa det nya GTA, precis som resten av Jönköping, hittade sådana stolar med massagedynor, skulle nog ha kunnat sitta där hela dagen, va sjukt skönt!
Även vart och handlat, storhandlat mat, det är verkligen inget roligt när man har ont överallt, så älskling, nästa gång är det din tur!
 
 
Igår så va jag och lillstumpan hos Mejas dagiskompis och lekte, de ha verkligen hittat varandra på dagis, så va kul att de fick leka på hemmaplan med, de pratar om varandra ungefär hela tiden, så söta!
Så fort de får syn på varandra på dagis så börjar de skina starkare än solen, ojojoj vad mycket bus de där två kommer att hitta på i sina dagar!
 
Snart ska jag hämta lillskruttan så ska vi åka in till stan och ta en mysfika tillsammans med Sara och Isa, precis vad jag behöver denna kalla dag, känns som hösten är här nu!
Kan väl bara den där söta bebisen komma med så hösten är fulländad ;)

Bullbak

Idag ha det vart bullbak här i Hålan, måste ju göra nått i väntan på att bullen i ugnen ska komma ut!
Och goda blev de med, som vanligt ;)
Nu ha jag och prinsessan myseftermiddag, måste ju tillåta sig själv att bara ta det lugnt och mysa lite med emellanåt, även om det kan vara svårt ibland!
 

Såhär såg tjocke magen ut igår!
 
Nehe, det va det för idag!

Regn

September är här, och idag är det väl ett typiskt septemberväder av nått, regn och mörkt!
Men vi ha haft grymt tur med vädret det senaste ändå, så man ska väl inte klaga allt för mycket!
September ja, månaden bebis är beräknad att komma, än är det några veckor kvar, men hoppas att bebis ha andra planer och väljer att titta ut snart! Längtar så himla mycket!
Idag ska jag till barnmorskan på kontroll, alltid lika mysigt att få mäta, lyssna på hjärtat osv..lilla lilla skatt kom ut nu, du är ju färdigbakad och jag är så redo för att möta dig som man bara kan bli!
 
Annars är det inte mycket som händer här, försöker få tiden att gå mest hela dagarna, vilket funkar bra vissa dagar men andra dagar är det jobbigt, när man bara är trött och less på allting..
 
Meja är lämnad på dagis idag, som hon har längtat hela helgen, skönt att hon trivs så himla bra på dagis, och fröknarna (jaja lärarna kanske det heter..) säger jämt att hon är så glad och duktig, och att det är kul att se hur hon leker med sina kompisar, och då kan man ju inte va annat än stolt!
 
Men nej, nu är det dags att fixa iordning sig lite och åka till Norrahammar!

Jönköpingsfesten

Det är visst någon "fest" i stan, så jag och Meja ska snart åka in och möta upp mina föräldrar för att kolla in detta.
Ska bara vänta på att min tvätt blir färdig så jag kan hänga upp den först!
 
Skönt att det känns som det är lite svalare väder idag, man orkar ju som liksom inte så mycket annars, fast det gör jag visserligen inte ändå, trött som jag är hela tiden!
I tisdags va jag på bm-besök, alla värden låg bra, hon tyckte att bebis vänt sig neråt, men kunde inte säga om det va med huvud eller rumpa, fast bara det att jag tror bebis vänt sig igen, då jag kände den långt till höger och vänster samtidigt igår..:/ Så få väl se när jag ska dit igen vecka 35..!
Hade ju även glukosbelastning i onsdags, det gick bra, var inte så farligt som jag trodde att det skulle vara, så det va ju skönt! Visst va det sött, och man blev som en zombie en stund efter, trodde man skulle få en riktig sockerkick när man inte ätit nått på 12 timmar och sen hälla i sig massa socker, men icke! Och resultatet blev jättebra, ingen diabetes där inte, bara inse att jag kommer föda stora barn!
Hoppas att de ha bra koll på mig om det blir ett stort barn vill jag inte gå full tid, så då få de allt se till att sätta igång mig tidigare eller så få det bli kejsarsnitt, föder inte ut någon som är större än Meja va iaf!
 
Vecka 32+3

Nehe, ska väl fixa iordning mig själv och min fina dotter det sista så det bara är att åka sen!

31+6

Idag är det vecka 31+6, 8 veckor kvar till beräknad nedkomst, att jag längtar nu!
Så himla trött på att vara gravid, och jag blir lika deprimerad varje gång när termometern visar temperaturer runt 30 grader, känns så himla tråkigt, jag som älskar värmen annars, men nu orkar man verkligen inte med den!
 
Igår var vi på ultraljud, då vi var senast så låg moderkakan för långt ner, så de ville se att den hade flyttat uppåt, och det hade den, lite iaf, den låg fortfarande långt ner men inte så det skulle va någon fara för att kunna föda vanligt. Bebis låg på tvären fortfarande, hade förväntat mig att den skulle ha lagt sig med huvudet neråt då magen har sjunkit så himla mycket det senaste. De såg också att bebis va lite för stor för sin vecka, ca 4 hg för mycket, och pga det så måste jag göra en glukosbelastning på onsdag, det ser jag verkligen inte fram emot, känns så onödigt när alla värden legat bra både med denna bebis och de låg alltid bra med Meja också, jag tror det är mer genetiskt att jag får stora barn, Meja vägde 4250, jag själv vägde 5030 (i know, det är mycket det) mamma och pappa vägde mycket när de föddes, syrrans minsting vägde 4400 när han föddes dock två veckor över tiden.
Så det ligger nog mer i släkten än att det skulle bero på någon graviditetsdiabetes, men visst man ska väl va glad över att de kollar upp en ordentligt.
 
Det bästa med hela ultraljudet igår, är en bild som min hjärna inte kan släppa. När hon kollade bebis huvud, så va det som små taggar eller vad man ska säga, så sa hon att det var bebis hår! Så häftigt!! <3
 
Förrgår vecka 31+4
 
Annars så är det bra på denna sidan av stan, min man är superduktig och håller på att renovera våran trappa, snart är furutrappan ett minne blott :)
Snart är våra semestrar slut, eller min slutade förra veckan, men går ju på graviditetspenning nu, inte jobb på länge och det känns så bra, Micke börjar jobba på måndag och Meja börjar dagis på tisdag, det ska hon nog tycka är kul, slippa va hemma hos mamma och pappa hela tiden och få leka av sig ordentligt på dagarna, kommer nog bli rätt skönt för denna mamman med ;)
 
Idag ska visst min man bjuda mig på lunch på stan, vet inte vart eller varför, undra varför han fjäskar ;)
Älskar dig mannen min <3

Vecka 28

Nu är jag i vecka 28, vecka 27+4 om man ska vara exakt!
Det ha gått rätt fort ändå, samtidigt som det känns som det är en evighet kvar, men är ju mindre än 3 månader kvar, förhoppningsvis, om det inte blir en sen bebis vill säga, då kan det vara mer än 3 månader kvar..!
Är en riktigt livlig liten krabat där inne i magen, de säger ju att bebisar följer samma rytm när de kommit ut som i magen, det betyder i sådana fall att vi nog kommer ha en bebis som är vaken 24 timmar om dygnet, haha nee hoppas verkligen inte att det blir så!
 
 
Vecka 24+4
 
Vecka 27+3, det ha hänt en del på 3 veckor!

Semestern ha börjat för både mig och Micke, och hittills så ha vi vart i Ullared, blev något besviken på Ullared, fanns inget roligt.
Vi ha vart i Borås och shoppat, vi har varit på utflykt med bästa syster och familj till Visingsö.
Ha vart bra hittills, hoppas att det fortsätter så, men vädret kanske skulle kunna bli lite bättre, vill inte ha jättevarmt för det orkar jag inte ändå, men lite mer sol skulle ju inte skada!
 
Jag och min prinsessa på visingsöfärjan
Meja ha ju fyllt två år med, vår lilla tjej börjar bli stor, lilla älsklingen!
Den ena jordgubbstårtan på Mejas kalas!
Blåser ut ljusen med lite hjälp av moster och farmor!
Nehe, det va väl allt för idag!
 
 
,

kakankaka

Hej! Jag heter Karin men kallas för Kaka. Bor utanför Jönköping tillsammans med min sambo/fästman Micke, vår hund Rocky och vår fina dotter Meja som föddes i juni 2011 :) Här får du följa min vardag som småbarnsmamma :)

RSS 2.0