Dop med en twist

Söndagen den 9 mars, det var dagen för Kaspers dop!
Började med stress, stress, stress. Jag tog med mig barnen och åkte och hämtade syster Sara, och vi fortsatte till St Johannes församlingshem i Habo, där satte vi igång och duka, och så fint det blev, tack för hjälpen!
Och sen fixade Sara mitt hår, hon sminkade sig, vi fixade det sista och hann att andas en stund innan vi åkte vidare till Habo kyrka
 
Vackra Habo kyrka, med sol dagen till ära
 
Vi gick in i kyrkan, försvann upp i ett litet rum där vi även mötte upp Fien, vi svirade om och sen gick vi ner, ställde oss bakom de stänga dörrarna, kyrkklockorna började ringa och bröllopsmarschen började spelas och dörrarna öppnades

På väg in till folks förvånade ansiktsuttryck
 
Vigselakten började och behöver jag säga att vi va nervösa? skakade som bara den, munnen och läpparna var så otroligt torra så jag trodde man kunde se hur det dammade från munnen! ;)
 
Vigseln har börjat
 
Världens finaste och duktigaste prinsessan i världen <3
Kan säga att de va en riktigt häftig känsla, att få gå in där med en fin vit klänning, med min fina familj vid min sida och världens bästa kompis precis bakom, och ingen hade en aning om vad som skulle komma!
 
Syrran var en av dom med tårar i ögonen, så lurad hon blev när hon stod och sa att hon har dukat på flera bröllop och längtar efter att få göra det igen, och så är det precis vad hon gör, och hon fick stå och fixa sin systers bröllopsfrisyr utan att ha en aning, älskar dig min fina syster <3
 
 
Vinkar till Meja som hellre ville sitta hos moster <3
 

När vi hade sagt ja, våra löften och fått pussats så övergick vigseln till huvudnumret, till Kaspers dop.
Och han var så otroligt duktig. Han sa inte så mycket, kollade på allt och alla och var nöjd med livet, skrattade och såg mest förvånad ut när han fick vatten på huvudet :)
 
 
Bästa fadder Sara
 
Dags för en flygtur
Hela gänget förutom lilla prinsessan <3
 Vi två, älskar dig så mycket <3
 
Efter kyrkan och alla kramar, gratulationer, arga blickar osv så åkte vi tillbaka till St Johannes där det fick bli smörgåstårta, fika, paketöppning och bara få umgås med alla fina i familjen och vänner!
Tack till alla som gjorde våran och Kaspers dag oförglömlig, hoppas att chocken har lagt sig något :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0