Efter att äntligen ha börjat landa LITE efter Stefans bortgång, med minnescermoni och ett värdigt avslut.
Så kom nästa sorg, natten mellan tisdagen och onsdagen klockan 1.07 fick jag ett meddelande om att Joakims mamma gått bort, det får bara inte vara sant, hur hanterar man det? Hur ska man vara stark för sin syster som mist sin svärmor, hur ska man försöka vara glad inför Linus som fick vara här hos oss och hos sin mormor och morfar?
Något sådant här får bara inte hända, jag träffade bara Lotta två gånger tror jag, men dom två gångerna var underbara, hon skrattade och log hela tiden, hade alltid nära till ett skämt, jag tror minsann att vi hade lika konstig humor, man kan inte lära känna någon på så kort  tid, men med henne, henne lärde man känna.
56 år ung fick du lämna denna jord, ta nu hand om varandra där uppe i himlen, du, våra bebisar, Stefan, morfar och Mona. Vila i frid älskade Lotta <3


Förutom alla tråkigheter, så händer det inte mycket!
Vi var på Lager 157 igår, men hittade ingenting..som vanligt!
Nehe, nu ska jag gå å bada lillskruttan, och sen försöka ta tag i dagen!

Ha det fint!
Pussåkram